Ja, det kan man verkligen säga, att katten har varit med om. Och som vi har letat.
Men nu har han äntligen funnit sig till ro.
Han försvann som sagt förra lördagen, så han hade vart på i nästan 10 dagar nu.
Vi var och leta efter honom hela förra veckan, med dörrknackningar, och sedan fick vi ett samtal av vår förra granne att han hade synts till därborta.
Så vi åkte dit, ropa och ropa. Men vi fick inte tag på honom.
Idag så fann vi honom, sittandes inne på en gammal grannes tomt, och när vi ropade : Haaampusss...så pep han på det sättet som bara han kan göra!

Så, nu är han äntligen hemma, stackarn. =)
Han luktar pressening. >.< Men de ordnar sig.
Nu slipper man tänka på att han lider, eller ligger kall och hungrig någonstans =)

Nu ska vi fira, haha att han är tillbaka. Äppelkaka med vaniljsås, mums! ;D


Puss/(En väldigt glad) Karin